Alla verksamheter, vare sig de är privata, offentliga, eller ingår i det civila samhället, har ett intresse av att kunna fortsätta driva sin verksamhet även sedan större eller mindre störningar inträffat. Arbetet för detta kallas kontinuitetshantering.
Rutinerna för kontinuitetshantering är för det mesta så utbyggda att man kan säkerställa leveransförmågan även om ett företag förlorar hela sin operationella kapacitet. Genom att arbeta aktivt med kontinuitetshantering kan en organisation minska sin sårbarhet och förekomma de externa hot som kan uppstå mot verksamheten. Målsättningen är att kunna fortsätta driva sin kärnverksamhet trots att störningar inträffat. I kontinuitetshanteringen ingår också att utveckla och arbeta in rutiner som gör att man snabbt kan återgå till den normala arbetsordningen efter det att en katastrof har inträffat.
De kriser som inträffar inom denna typ av verksamhet ger sällan stora rubriker. Trots det kan de få genomgripande konsekvenser för hela samhället, eller delar av det. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap intresserar sig av denna anledning mycket för kontinuitetshantering, och ger också ut skrifter i ämnet.
Tidigare handlade kontinuitetshantering framför allt om att säkerställa att verksamhetens IT-system klarade sig vid eventuella attacker, men med tiden har begreppet fått ett vidare fokus. Numera ligger fokus på de processer som är knutna till verksamhetens mål, vare sig dessa är IT-anknutna eller inte. Det kan röra sig om personalen, verksamhetens system, eller om funktioner och tjänster som antingen tillhandahålls inom den egna verksamheten, eller som köpa in utifrån. Den egna personalen ingår nästan alltid i schemat, på ett eller annat sätt.